(om t.ex. samhälle, kultur, person) det att upphöra existera, dö eller dö ut, ofta under dramatiska former världens undergång Det här blir min undergång. 1908 (19 maj): Våra gamla folkmelodier. (Svenska Dagbladet): Med de nya instrumenten ha äfven följt nya melodier - till stor del riktiga slagdängor - och så äro de gamla låtarna dömda till en snar och säker undergång om ej något göres för att hindra detta.
Orddata hämtas från Språkbanken SALDO och Svenska Wiktionary. Senast uppdaterad: 24 januari 2026.