berättigad

perfektparticip av berättiga; som har rättighet, med rätt; grundad När jag slog honom fick jag själv ett slag tillbaka.

• "Det slaget var i och för sig berättigat, men jag blev arg ändå."

Orddata hämtas från Språkbanken SALDO och Svenska Wiktionary. Senast uppdaterad: 18 januari 2026.